Hälsan i befolkningen blir bättre men ojämlikheten i hälsa ökar | Folkhälsomyndigheten

Source: via.tt.se

Hälsan i Sverige blir allt bättre. Men hälsan skiljer sig åt och för vissa grupper ses en negativ utveckling. Det visar Folhälsomyndighetens årliga rapportering Folkhälsan i Sverige.

Utgångspunkten i folkhälsopolitiken är att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Med hjälp av olika mått följer Folhälsomyndigheten hur ojämlikheten i hälsa utvecklas över tid. Rapporteringen visar att det av riksdagen antagna folkhälsopolitiska målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna till 2048 inte kommer att uppnås om dagens utveckling fortsätter.

Vi lever längre och färre vuxna dör innan de fyllt 65 år. Medellivslängden ökade med drygt 2 år i befolkningen mellan 2006 och 2022. Men hälsan skiljer sig åt mellan olika grupper. Hälsoklyftorna mätt i medellivslängd har ökat, tvärtemot riksdagens mål om att sluta klyftorna. Skillnaden i medellivslängd mellan gruppen med kortast och längst utbildning har stigit till drygt 6 år bland män och nästan 7 år bland kvinnor. Kvinnor i gruppen med kortast utbildning har dessutom haft en negativ utveckling av medellivslängden, en minskning med cirka ett halvt år.

- Att investera i hälsa är samhällsekonomiskt gynnsamt. En god och jämlik hälsa i befolkningen bidrar till samhällets utveckling och motståndskraft. Vi behöver intensifiera det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Insatser behöver genomföras brett och med särskilt fokus på de grupper som har sämst hälsa där insatserna gör störst skillnad, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folhälsomyndigheten.

Fortsatta analyser pågår för att öka kunskapen om de grupper i samhället som tvärtemot den generella utvecklingen med en förbättrad hälsa har en negativ utveckling.